Artikler om Polyneuropati

NERVSYSTEMET Publicerad 2020-05-26 En traumatisk ryggm�rgsskada inneb�r att ryggm�rgen skadas och helt eller delvis g�r av. F�r att f�rst� vad detta f�r f�r konsekvenser i kroppen kommer vi h�r g� igenom hur nervsystemet och ryggm�rgen �r uppbyggt och vad som g�r att ryggm�rgen inte kan l�ka. Centrala och perifera nervsystemet Kroppens nervsystem delas in i det centrala och det perifera nervsystemet. Det centrala best�r av hj�rnan och ryggm�rgen och det perifera nervsystemet best�r av nervtr�dar som g�r ut fr�n hj�rnan och ryggm�rgen till kroppens olika delar. Nervsystemets uppgift �r att ta emot och att f�rmedla signaler fr�n och till kroppens olika delar. Det g�r att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet styr v�ra sinnen; k�nsel, lukt, h�rsel och syn. Det g�r att vi kan utf�ra viljem�ssiga r�relser och ansvarar f�r att vi har ett medvetande, kan uppleva k�nslor och att vi kan minnas saker. Det centrala nervsystemet �r uppbyggt av ca 100 miljoner nervceller (neuron) och ungef�r lika m�nga st�djande gliaceller. Centrala och perifera nervsystemet Nervcellen Nervcellen �r uppbyggd p� liknande s�tt som andra celler i kroppen. Den har en cellk�rna och olika delar som fyller olika funktioner i cellen. En sak som skiljer nervcellen fr�n andra celler i kroppen �r att den inte delar sig och f�rnyas i den vuxna kroppen. En annan sak som som skiljer den fr�n andra celler �r att den har tr�dliknande utskott, som kallas axon. Axonet leder elektriska signaler ut fr�n nervcellen. Nervcellen har ocks� flera kortare nervtr�dar som kallas dendriter, som leder signaler in till cellen. Signalerna sprids i nervcellen, ut genom axonet och vidare till andra nervceller, muskler eller k�rtlar. En nervcell kan ha kontakt med mer �n tusen andra nervceller och kan kontaktas av ytterligare tusen andra celler. P� s� s�tt bildas ett komplext n�tverk av celler. De l�ngsta nervtr�darna �r �ver en meter l�nga och finns i ischiasnerven i benet. Nervcellen Myelin En del nervtr�dar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet best�r av fett och fungerar som isolering och skydd f�r nervtr�den. Myelinet t�cker inte hela nerven, utan det finns sm� mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare �n nerver utan myelinskida. Det beror p� att signalen hoppar mellan noderna. Myelin Synapsen En synaps �r den plats – ett mellanrum – d�r en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan tv� nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en k�rtelcell. I synapsen kommunicerar en nervcell med n�sta cell genom att fris�tta �mnen kallade signalsubstanser som f�ster p� receptorer p� n�sta cell. En del l�kemedel fungerar genom att blockera receptorerna s� att signalsubstansen inte kan f�sta – och signalen hindras d� fr�n att n� fram. P� den nervcell som avger en signalsubstans finns �ven receptorer som �terupptar signalsubstansen till samma cell – f�r att reglera niv�n av aktiv substans. En del l�kemedel blockerar dessa �terupptagningsreceptorer s� att signalsubstansen inte kan �terupptas – vilket leder till en f�rh�jd niv� av den aktiva substansen. Ett exempel p� en s�dan medicin �r antidepressiva l�kemedel som SSRI (som g�tt under namn som Prozac eller “lyckopiller” i folkmun.) Det h�jer niv�n av signalsubstansen serotonin. I synapsen fris�tts �mnen kallade signalsubstanser som f�ster p� intilliggande nervcell. P� s� s�tt sprids en nervsignal vidare. Ryggm�rgen Ryggm�rgen �r 1 – 1,5 cm tjock och best�r av nervcellskroppar (kallad gr� substans) och nervtr�dar (som tillsammans med omgivande st�djeceller kallas vit substans). Den ligger skyddad innanf�r ryggraden och kan liknas vid en kabel vars uppgift �r att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hj�rnan och resten av kroppen. En skada p� ryggm�rgen kan hindra nervsignalerna att skickas vidare vilket kan resultera i f�rlamning och f�rlust av k�nseln i olika delar av kroppen. Hj�rnan tolkar signalerna Signalerna fr�n kroppens olika delar som leds via ryggm�rgen n�r hj�rnan d�r de bearbetas och tolkas. Hj�rnan g�r oss d�rmed medvetna om vad vi upplever. Om vi t ex br�nner oss p� spisplattan �r det f�rst n�r nervsignalerna n�r hj�rnan som vi upplever sm�rtan. Hj�rnan skickar ocks� ut signaler om hur kroppen ska reagera p� upplevelsen. Ryggm�rgen sk�ter kroppens reflexer Ibland r�cker det att en signal n�r ryggm�rgen f�r att kroppen ska reagera. I ryggm�rgen aktiveras d� n�got som kallas f�r reflexb�ge, som skickar ut ett svar p� den inkommande signalen med en g�ng. Signalen beh�ver allts� inte n� hj�rnan f�rst och det inneb�r att reaktionen kan ske snabbare �n om den skulle ha beh�vt tolkas av hj�rnan f�rst. S�dana reaktioner kallas f�r reflexer de fyller en viktig funktion f�r att skydda kroppen mot skador. I exemplet med spisplattan drar du undan handen innan nervsignalen n�tt hj�rnan och du blivit medveten om v�rmen och sm�rtan. Reflexb�gen. Vi drar undan handen fr�n det som orsakar oss sm�rta innan signalen n�tt hj�rnan och vi blivit medvetna om sm�rtan. Perifera nervsystemet Nervtr�darna i det perifera nervsystemet ligger i buntar. Nerverna skickar vidare information mellan det centrala nervsystemet och resten av kroppen. Det finns tre grupper av nerver i det perifera nervsystemet: Hj�rnnerver Ryggm�rgsnerver Autonoma nerver – som inte g�r att styra med viljan. Perifera nervsystemet Hj�rnnerver Hj�rnnerverna utg�rs av tolv par nerver som alla har sina cellkroppar i hj�rnan eller hj�rnstammen. Hj�rnnerverna har f�ljande uppgifter: – Luktnerven leder information fr�n n�sans slemhinna till luktcentrum i hj�rnan.Synnerven leder synintryck fr�n n�thinnan till syncentrum i hj�rnan. – Tre par hj�rnnerver g�r till �gonens muskler. Nerverna leder impulser till de sm� musklerna p� �gonglobens utsida och g�r att vi kan titta upp�t, ned�t och �t sidorna. Nerverna drar �ven ihop pupillen och g�r att linsen som sitter i �gat kan bryta ljuset. – Trillingnerven �r den st�rsta hj�rnnerven. Den tar emot signaler om k�nsel fr�n ansiktet. Den leder ocks� signaler till musklerna du anv�nder n�r du tuggar. – Ansiktets r�relsenerv leder impulser till ansiktets muskler, t�rk�rtlarna och tv� av spottk�rtlarna. Dessutom f�rmedlar nerven smak som registreras p� tungans fr�mre del. – Nerven f�r h�rsel och balans leder information fr�n inner�rat till hj�rnan. – Nerven f�r tunga och svalg leder information till de muskler som g�r att du sv�ljer. Den tar �ven emot information om smak fr�n tungans bakre del och k�nsel i svalget. – Nerven f�r lunga och mage styr bland annat struphuvudet, hj�rtat, lungorna, mags�cken och tarmarna. – Den s� kallade hj�lpnerven f�rmedlar impulser till kappmuskeln och sneda halsmuskeln. Kappmuskeln �r den muskel som bland annat lyfter p� axlarna. Den sneda halsmuskeln �r den muskel som roterar huvudet �t sidorna och som b�jer huvudet fram�t. – Tungans nerv styr r�relserna i tungan. Ryggm�rgsnerver Ryggm�rgen �r uppdelad i 31 delar som kallas f�r segment. Fr�n varje segment g�r det ut tv� ryggm�rgsnerver – en p� h�ger och en p� v�nster sida – till kroppens olika muskler och till huden. Ryggm�rgen skyddas innanf�r ryggraden och �r uppdelad i segment. N�gra exempel p� ryggm�rgsnerver: – Ischiasnerven �r kroppens st�rsta och l�ngsta nerv. Den g�r fr�n nedre delen av ryggm�rgen �nda ut i stort�n. – Medianusnerven g�r fr�n ryggm�rgen till delar av handen. Denna nerv kan ibland komma i kl�m vid handleden och orsaka s� kallat karpaltunnelsyndrom. – Ulnarisnerven leder impulser till handens sm� muskler. Den g�r runt armb�gen och kan komma i kl�m n�r armb�gen st�ts till. Det brukar kallas att du f�r en �nkest�t.) Autonoma nervsystemet De nerver som styr inre organ kan inte p�verkas av viljan. Det g�ller till exempel nerver som styr hj�rtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas r�relser samt urinv�garnas och k�nsorganens funktioner. Dessa nerver h�r till det sj�lvstyrande nervsystemet, kallat det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet delas i sin tur in i tv� delar: Sympatiska nervsystemet Parasympatiska nervsystemet 1. Sympatiska nervsystemet f�rbereder kroppen f�r flykt eller kamp. Det sympatiska nervsystemet s�tts ig�ng n�r kroppen beh�ver anv�nda sina krafter. Det kan till exempel vara n�r du blir stressad eller r�dd. Kroppen f�rbereder sig f�r att fly eller sl�ss. Det sympatiska nervsystemet p�verkar kroppen p� f�ljande s�tt: – Niv�n av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin �kar. – Pulsen �kar. – Hj�rtat pumpar kraftigare. – Blodfl�det till musklerna �kar, medan det minskar till hud och in�lvor. – Blodtrycket �kar. – Luftr�ren vidgas s� att det g�r l�ttare att andas. – Blodsockerniv�n �kar s� att du f�r extra energi. – Pupillerna utvidgas. – Du svettas mer. – Tarmr�relserna minskar. – Matsm�ltningen g�r l�ngsammare. 2. Parasympatiska nervsystemet �r mest aktivt vid vila och i lugna situationer d� kroppens reserver byggs upp. Det parasympatiska nervsystemet p�verkar kroppen p� f�ljande s�tt: – Pulsen minskar. – Hj�rtats pumpar med mindre kraft. – Blodtrycket sjunker. – Luftr�ren dras ihop. – Pupillerna dras ihop. – M�ngden saliv i munnen �kar. – Tarmr�relserna �kar. – Matsm�ltningen �kar. – Du kan kissa och bajsa. Parasympatiska och sympatiska nervsystemet Vad skiljer det centrala nervsystemet fr�n det perifera? En nervtr�d som g�tt av i det perifera nervsystemet kan v�xa ut igen, men en hel nervcell kan inte dela sig och bilda nya celler. Det inneb�r att det centrala nervsystemet inte kan l�ka s�som nervtr�dar i det perifera kan. Forskare f�rs�ker komma p� hur man ska kunna f� nervceller att repareras och dela sig, b la genom studier av stamceller. https://ryggm�rgsskada.se/forskningsblogg/