Chronic Intestinal Pseudo Obstruction & Polyneuropathy
Farmakologiska behandlingsalternativ vid neuropatisk smärta
Farmakologiska behandlingsalternativ vid neuropatisk smärta
Expertgruppen för smärta och reumatiska sjukdomar har sett över evidensen för olika läkemedelsbehandlingar vid ett flertal typer av neuropatisk smärta
International Association for the Study of Pain´s (IASP:s) Special Interest Group on Neuropathic Pain (NeuPSIG) uppdaterade 2015 sina behandlingsrekommendationer för neuropatisk smärta, vilka publicerades i Lancet Neurology med Nanna Finnerup som första författare [1].
Översikten – Pharmacotherapy for neuropathic pain in adults: a systematic review and metaanalysis – bygger på en sökning av randomiserade studier avseende farmakologisk behandling av neuropatisk smärta mellan 1966 och 2013.
Det identifierades 1 651 studier, varav 229 studier inkluderades i den systematiska genomgången. En stark behandlingsrekommendation utfärdas för amitriptylin, duloxetin, venlafaxin, pregabalin och gabapentin som förstahandspreparat. En lägre rekommendationsgrad, utifrån studiernas bedömning enligt GRADE-klassificeringen, anges för lokalbehandling av perifer neuropatisk smärta med plåster innehållande kapsaicin (8 %) eller lidokain (andrahandsrekommendation). Även tramadol rekommenderas i andra hand. Som tredjehandsrekommendation anges lokalbehandling med botulinumtoxin, behandling med långverkande oxikodon (max 120 mg/dygn) och långverkande morfin (max 240 mg/dygn). Det påpekas dock att opioidanvändning under lång tid ökar risken för missbruk och kognitiv påverkan, samt att det även har endokrin och immunologisk påverkan.
Översikten har även granskat vissa studier som ser fördelar med en kombination av läkemedel vid behandling av neuropatisk smärta. Expertgruppen för smärta och reumatiska sjukdomar har dock valt att enbart fokusera på monoterapi.
Behandlingsalgoritmen vid neuropatisk smärta [1]
Stark rekommendation för användning (förstahandsrekommendation)
Läkemedelssubstans
Dosering
Amitriptylin, imipramin, klomipramin
25–150 mg/dygn (max 75 mg/dygn till patienter ≥65 år)
Duloxetin
60–120 mg/dygn
Venlafaxin
150–225 mg/dygn
Gabapentin
1 200–3 600 mg/dygn
Pregabalin
300–600 mg/dygn
Svag rekommendation för användning (andrahandsrekommendation)
Läkemedelssubstans
Dosering
Kapsaicin 8 % (Qutenza)
Lokalbehandling vid perifer neuropatisk smärta
Lidokainplåster (Versatis)
Lokalbehandling vid perifer neuropatisk smärta
Tramadol
200–400 mg/dygn
Mycket svag rekommendation för användning (tredjehandsrekommendation)
Läkemedelssubstans
Dosering
Botulinumtoxin A
Lokalbehandling 50–200 U vid perifer neuropatisk smärta
Opioider
Individuell titrering
Avvakta/inkonklusiva rekommendationer
När data inte är entydiga eller motsägelsefulla utfärdas så kallade inkonklusiva rekommendationer. Där ingår olika typer av kombinationsbehandlingar, kapsaicinkräm, topikalt klonidin, lakosamid, lamotrigin, NMDA-antagonister, oxkarbazepin, SSRI, tapentadol, topiramat och zonisamid.
Avrådan/rekommendation mot användning
När data tyder på att risken med en behandling kan vara större än nyttan utfärdas en rekommendation mot användning. Hur stark rekommendationen är baseras på det sammanlagda vetenskapliga underlaget. Den aktuella översikten utfärdar en rekommendation mot användning av levetiracetam, mexiletin, cannabinoider och valproat, där evidensen mot levetiracetam och mexiletin är förhållandevis stark. Evidensen mot användningen av cannabinoider är svagare, men talar således ändå emot användning.
Bakgrund
De flesta studier som ligger till grund för denna rekommendation är gjorda på patienter med perifer neuropatisk smärta. De inkluderade randomiserade studierna skulle vara minst 21 dagar och antalet patienter per behandlingsarm skulle vara minst 10. Alla typer av neuropatisk smärta inkluderades.
Med denna sökstrategi identifierades 229 studier. Av dessa inkluderade 127 studier (55 %) patienter med smärtsam diabetespolyneuropati eller postherpetisk neuralgi. Ett betydande antal studier är gjorda på patientgrupper med olika typer av perifera neuropatiska smärtor.
För specifika neuropatiska smärttillstånd såsom radikulopati och fantomsmärta finns endast enstaka randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier, varav häften med negativt utfall. Ett stort antal studier är av så kallad cross-over design. Inom dessa studier är deltagarna sina egna kontroller och erhåller en behandling och sedan efter en period, som kallas ”washout”, erhåller de en annan behandling. Ibland var det tre eller fyra behandlingsfaser.
Även om det spontant kan kännas bra att alla patienter är sina egna kontroller så finns det en hel del svagheter med cross-over studier som försvårar tolkningen av resultaten. Ett problem är att studieavbrott är vanligare i de senare faserna och att det kan påverka tolkningen. Ett annat problem är att det inte är trivialt huruvida en viss behandling har getts från början under andra eller tredje eller till och med fjärde fasen. Att många crossover-studier är små ökar risken för falskt positiva eller falskt negativa resultat.
Inom vissa områden, exempelvis för central neuropatisk smärta, med ett mycket begränsat antal studier, baseras behandlingsrekommendationerna på extrapoleringar av behandlingsresultat vid perifer neuropatisk smärta (personligt meddelande Nadine Attal, Neupsig Nice 2015).
Expertgruppen för smärta och reumatiska sjukdomar är inte övertygade om att det är helt invändningsfritt att extrapolera resultat av farmakologisk behandling av smärtsam polyneuropati och postherpetisk neuralgi till andra neuropatiska smärtor oavsett etiologi. Expertgruppen misstänker att den analgetiska effekten, number needed to treat, NNT, biverkningsprofil och kanske även number needed to harm, NNH, sannolikt varierar med den neuropatiska smärtans etiologi.
Behandling av specifika neuropatiska tillstånd
För att få en tydligare bild har expertgruppen för smärta och reumatiska sjukdomar sammanställt det vetenskapliga underlaget ifrån NeuPSIG:s systematiska genomgång av farmakologisk behandling av neuropatisk smärta för åtta väldefinierade neuropatiska smärttillstånd.
Expertgruppen har valt följande bedömning:
Svag evidens – endast en randomiserad studie med ett fåtal deltagare eller av cross-over design.
Svag till måttlig evidens – en relativt stor randomiserad och kontrollerad studie, RCT.
Måttlig evidens – två randomiserade studier.
God evidens – tre eller fler randomiserade, samstämmiga studier.
Inkonklusiva data – resultaten pekar åt olika håll.
I de fall då endast en crossover-studie med ett begränsat patientantal föreligger har expertgruppen valt att inte ange effektstorleken, utan istället anges det enbart att det föreligger en statistiskt signifikant skillnad mot kontrollbehandlingen. Effektstorlek uttryckt som number needed to treat (NNT) för att uppnå en minst 50-procentig smärtlindring anges i vissa fall. Där det har varit möjligt har expertgruppen kompletterat uppgifterna med resultaten ifrån Cochrane metaanalyser på specificerade indikationer för vissa preparat.
Central post-stroke smärta
Amitriptylin – svag evidens
I en crossover studie på 15 patienter medförde amitriptylin 75 mg under fyra veckor en bättre effekt än placebo [2].
Pregabalin – effekt saknas/svag till måttlig evidens
I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) på 220 patienter var pregabalin 600 mg under 13 veckor inte bättre än placebo [3].
Central smärta efter ryggmärgsskada
Amitriptylin – svag evidens
I en crossover-studie på 38 patienter resulterade amitriptylin 150 mg under nio veckor i en bättre effekt än aktiv placebo (antihistaminpreparatet difenhydramin) [4].
Gabapentin – inkonklusiva data/svag evidens
I en cross-over studie på 20 patienter med smärta efter ryggmärgskada med paraplegi resulterade gabapentin 3 600 mg under åtta veckor i en bättre smärtlindring än placebo [5].
I en crossover-studie på 38 patienter var gabapentin 3 600 mg under nio veckor inte bättre än aktiv placebo (difenhydramin) [4].
Pregabalin – liten–måttlig effekt/måttlig evidens
I två RCT medför pregabalin 600 mg en bättre effekt än placebo. Den ena RCT inkluderade 137 patienter som behandlades under tolv veckor [6]. NNT 7,0 (3,9–37) enligt Finnerup et al [1]. Den andra RCT inkluderade 220 patienter som behandlades under 17 veckor [7]. NNT 7,0 (3,9–31) enligt Finnerup et al [1].
Tramadol – svag evidens
I en randomiserad studie på 36 patienter medförde tramadol 400 mg under fyra veckor en bättre effekt än placebo [8].
Antiepileptika – effekt saknas/svag till måttlig evidens
Flertalet antiepileptika har studerats utan någon analgetisk effekt mot central smärta efter ryggmärgsskada: valproat [9], lamotrigin [10], leveteriacetam [11], mexiletin [12].
Cannabinoider – effekt saknas/måttlig evidens
Det finns data från en studie med munspray med extrakt från cannabis (Sativex/GW-1000-02) (maximal dygnsdos THC 130 mg: CBD 120 mg). Det inkluderades 116 patienter med central smärta efter ryggmärgsskada. Behandlingen pågick under upp till 51 dagar. Data är tillgängliga på den amerikanska läkemedelsmyndighetens hemsida Clinicaltrials.gov (NCT01606202). Avseende det primära effektmåttet “förändring från baseline” avseende medelvärdet för central neuropatisk smärta på den elvagradiga ”numeric rating scale” noterades ingen skillnad mellan grupperna.
Radikulopati
Nortriptylin – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie på 55 patienter (endast 28 fullföljde alla perioder) var nortriptylin 100 mg/dygn under nio veckor inte bättre än aktiv placebo (benztropine) [13].
Morfin – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie på 55 patienter (endast 28 fullföljde alla perioder) var morfin 90 mg/dygn under nio veckor inte bättre än aktiv placebo (benztropine) [13].
Topiramat – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie med 42 patienter medförde topiramat 400 mg under sex veckor ingen statistiskt signifikant smärtlindring jämfört med aktiv placebo (difenhydramin) [14]. Under behandling med topiramat avbröt tio patienter på grund av biverkningar.
Fantomsmärta
Gabapentin - svag evidens
I en crossover-studie på 19 patienter hade gabapentin 3 600 mg under sex veckor en bättre effekt än placebo [15].
Memantin (NMDA antagonist) – effekt saknas/svag evidens
I en RCT på 36 patienter var memantin 30 mg under fyra veckor inte bättre än placebo [16].
Postamputationssmärta
Postamputationssmärta är inte enbart neuropatisk smärta. En analgetisk effekt vid kortvarig behandling med relativ höga doser av morfin har rapporterats.
Amitriptylin – ingen effekt/svag evidens
I en RCT med 39 patienter var amitriptylin 125 mg under sex veckor inte bättre än placebo [17].
Gabapentin – ingen effekt/svag evidens
I en crossover-studie med 24 patienter var gabapentin 2 400 mg under sex veckor inte bättre än placebo [18].
Morfin – svag evidens
I en crossover-studie med 60 patienter (35 patienter fullföljde alla perioder) medförde morfin 180 mg under sex veckor en bättre smärtlindring än placebo [19].
Mexiletin – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie med 60 patienter (35 patienter fullföljde alla perioder) var mexiletin 1 200 mg inte bättre än placebo [19].
Memantin (NMDA-antagonist) – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie på 19 patienter var memantin 20 mg under fem veckor inte bättre än placebo [20].
Perifer nervskada
Amitriptylin – svag evidens
I en crossover-studie på 20 patienter med perifer nervskada efter ”bröstcancerbehandling” (kirurgi/strålning) medförde amitriptylin 100 mg under fyra veckor en bättre effekt än placebo [21].
Gabapentin – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studier på 120 patienter var gabapentin 2 400 mg under sju veckor inte bättre än placebo avseende det primära effektmåttet [22].
Pregabalin – liten effekt/svag till måttlig evidens
I en RCT med 254 patienter medförde pregabalin 600 mg under åtta veckor en bättre smärtlindring än placebo [23]. Finnerup et al [1] anger NNT 7,9 (4,8–23) för denna indikation.
Venlafaxin – effekt saknas /svag evidens
I en crossover-studie på 15 patienter var venlafaxin 75 mg under fyra veckor inte bättre än placebo [24].
Lidokainplåster (5 %) – effekt saknas/svag evidens
I en crossover-studie på 30 patienter var lokalbehandling med lidokainplåster under fyra veckor inte bättre än placeboplåster på ”ärrsmärta” [25].
Kapsaicingel (0,075 %) – liten eller ingen effekt/svag evidens
I en crossover-studie på 25 patienter var lokalbehandling med kapsaicin 0,075 procent under sex veckor vid ”postmastectomy syndrome” inte bättre än placebo [26]. I annan en cross-over studie med 103 patienter med ”postoperativ smärta efter cancerkirurgi” resulterade behandling med kapsaicin 0,075 procent under åtta veckor i en bättre smärtminskning än placebo [27].
Diabetesneuropati
De flesta läkemedelsstudierna på indikationen neuropatisk smärta har inkluderat patienter med smärtsam diabetesneuropati. Nedanstående information är hämtat ur tabeller från Finnerup et al [1].
Amitriptylin – liten effekt/svag evidens
I en crossover-studier med 38 patienter resulterade amitiptylin 150 mg under sex veckor i en bättre effekt än placebo [28]. En annan studie har beteckningen PhRMA/FD 1008-040 2007 och i denna studie inkluderades 256 patienter som följdes under nio veckor. Studien undersökte effekten av pregabalin och som aktiv kontroll ingick amitriptylin i doseringen 75 mg. Enligt Finnerup et al [1] var effekten av amitriptylin bättre än placebo.
Desipramin – svag evidens
I en crossover-studie med 24 deltagare medförde desipramin 25 mg under sex veckor en bättre effekt än placebo [29].
Venlafaxin – måttlig effekt/svag-måttlig evidens
I en RCT med 244 deltagare medförde venlafaxin 150 mg och 225 mg under sex veckor en bättre effekt än placebo [30]. NNT är 4,5 (2,7–13) enligt Finnerup et al [1]
Duloxetin – måttlig effekt/god evidens
Sex studier [31–36], varav den mest omfattande [31] studerade doser mellan 20–120 mg på 342/457 patienter under en duration på tolv veckor. En systematisk översikt från Cochrane från 2014 listar fyra studier med sammanlagt 908 deltagare för duloxetin 60 mg och en duration på minst tolv veckor [37]. Andelen patienter som rapporterar en minst 50-procentig smärtlindring var 18,8 procent högre än med placebo (NNT 5; 95 % KI 4–7).
Fluoxetin – ingen effekt/svag evidens
I en crossover-studie på 28 patienter var effekten av fluoxetin 40 mg under sex veckor inte bättre än placebo [38].
Pregabalin – måttlig effekt/god evidens
Översikten av Finnerup [1] listar elva studier, varav åtta har publicerats [39–45]. Cochrane har under 2019 publicerat en metaanalys för pregabalin vid neuropatisk smärta [46] och i denna inkluderades elva studier med diabetesneuropati med sammanlagt 2 931 deltagare. I studierna, som hade en duration på minst åtta veckor, medförde pregabalin med doseringen 300 mg att andelen som fick en minst 50-procentig smärtlindring var 7 procent högre än med placebo (NNT 14; 95 % CI 9,7–26). För pregabalin med doseringen 600 mg analyserades sju studier med 1 360 deltagare. I dessa studier var andelen med minst 50-procentig smärtlindring 17 procent högre än med placebo (NNT 6,1; 95 % KI 4,7–8,8).
Gabapentin – måttlig effekt/god evidens
Fem studier har publicerats [47–50] varav den mest omfattande [47] hade 165 patienter och en duration på åtta veckor. En systematisk översikt från Cochrane 2017 [51] listar sex studier med 1 331 deltagare med gabapentin i doser upp till 1 800 mg/dygn. Andelen med en minst 50-procentig smärtlindring var 15 procent högre än med placebo (NNT 6,6; 95 % KI 5,0–9,7).
Postherpetisk neuralgi
Amitriptylin – måttlig effekt/god evidens
Tre studier pekar på en bättre effekt med amitriptylin jämfört med placebo [52–54]. En RCT på 49 patienter med amitriptylin i doser upp till 200 mg under åtta veckor [54]. Två crossover-studier, varav den ena inkluderade 24 patienter där amitriptylin 73 mg (genomsnittsdos) administrerades under tre veckor [52]. Den andra crossover-studien inkluderade 58 patienter och amitriptylin 65 mg (genomsnittsdos) administrerades under sex veckor [53].
Desipramin – liten till måttlig effekt/svag evidens
Desipramin var bättre än placebo i två crossoverstudier. Den ena med 26 patienter och desipramin 250 mg under sex veckor [55]. Den andra crossover-studien inkluderade 76 patienter som behandlades med nortriptylin eller desipramin 160 mg under åtta veckor [56].
Pregabalin – måttlig effekt/god evidens
Fyra studier [57–60], varav den mest omfattande hade 281/370 patienter och med pregabalin i doserna 300 mg och 600 mg under en studieduration på 13 veckor [59]. En systematisk Cochrane-översikt [46] listar fyra studier med 713 patienter och minst åtta veckors duration för pregabalin i dosering 300 mg. Andelen som noterar en minst 50-procentig smärtlindring är 19 procent högre än med placebo (NNT 5,3; 95 % KI 3,9–8,1). Samma översikt listar fyra studier med 732 patienter för doseringen 600 mg och i denna grupp ökar andelen som har en minst 50-procentig minskning av smärtintensiteten till 26 procent (NNT 3,9; 95 % KI 3,1–5,5).
Gabapentin – liten till måttlig effekt/god evidens
Sex publicerade studier på gabapentin listas i den aktuella översikten [61–66]. Även en kommersiellt inte tillgänglig slow-releaseberedning inkluderades. Denna beredning studerades i den mest omfattande studien, som inkluderade 452 patienter som behandlades med 1 800 mg gabapentin under tio veckor [64]. I en Cochrane-metanalys [51] identifierades sju studier med 2 031 deltagare på gabapentin i dosering med högre doser än 1 800 mg/dygn. Andelen som noterade en minst 50-procentig smärtlindring var 14 procent högre med gabapentin än med placebo (NNT 6,9; 95 % KI 5,5–9,4).
Tramadol – svag evidens
En studie med 127 patienter som behandlades med 400 mg tramadol under sex veckor visar en bättre effekt än placebo [67].
Oxikodon – svag evidens
En studie på 50 patienter med oxikodon i dosering 60 mg under fyra veckor visar en bättre effekt än placebo [68].
Morfin – svag evidens
En åttaveckors-studie på 76 patienter rapporterar en bättre effekt av morfin 240 mg eller metadon än placebo [56].
Kapsaicin som plåster – liten effekt/god evidens
För plåster med högdoserat kapsaicin 8 procent (Qutenza) har fem studier publicerats [69–73]. Den längsta och mest omfattande studien studien var tolv veckor och inkluderade 418 patienter [71] . Metaanalysen av Finnerup anger ett NNT på 10,6 (95 % KI 7,4–19) för detta preparat vid postherpetisk neuralgi [1].
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar
Källa
Finnerup NB, Attal N, Haroutounian S, McNicol E, Baron R, Dworkin RH, et al. Pharmacotherapy for neuropathic pain in adults: a systematic review and meta-analysis. The Lancet Neurology. 2015;14(2):162-73.
Leijon G, Boivie J. Central post-stroke pain--a controlled trial of amitriptyline and carbamazepine. Pain. 1989;36(1):27-36.
Kim JS, Bashford G, Murphy TK, Martin A, Dror V, Cheung R. Safety and efficacy of pregabalin in patients with central post-stroke pain. Pain. 2011;152(5):1018-23.
Rintala DH, Holmes SA, Courtade D, Fiess RN, Tastard LV, Loubser PG. Comparison of the effectiveness of amitriptyline and gabapentin on chronic neuropathic pain in persons with spinal cord injury. Archives of physical medicine and rehabilitation. 2007;88(12):1547-60.
Levendoglu F, Ogun CO, Ozerbil O, Ogun TC, Ugurlu H. Gabapentin is a first line drug for the treatment of neuropathic pain in spinal cord injury. Spine. 2004;29(7):743-51.
Siddall PJ, Cousins MJ, Otte A, Griesing T, Chambers R, Murphy TK. Pregabalin in central neuropathic pain associated with spinal cord injury: a placebo-controlled trial. Neurology. 2006;67(10):1792-800.
Cardenas DD, Nieshoff EC, Suda K, Goto S, Sanin L, Kaneko T, et al. A randomized trial of pregabalin in patients with neuropathic pain due to spinal cord injury. Neurology. 2013;80(6):533-9.
Norrbrink C, Lundeberg T. Tramadol in neuropathic pain after spinal cord injury: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. The Clinical journal of pain. 2009;25(3):177-84.
Drewes AM, Andreasen A, Poulsen LH. Valproate for treatment of chronic central pain after spinal cord injury. A double-blind cross-over study. Paraplegia.1994;32(8):565-9.
Finnerup NB, Sindrup SH, Bach FW, Johannesen IL, Jensen TS. Lamotrigine in spinal cord injury pain: a randomized controlled trial. Pain. 2002;96(3):375-83.
Finnerup NB, Grydehoj J, Bing J, Johannesen IL, Biering-Sorensen F, Sindrup SH, et al. Levetiracetam in spinal cord injury pain: a randomized controlled trial. Spinal Cord. 2009;47(12):861-7.
Chiou-Tan FY, Tuel SM, Johnson JC, Priebe MM, Hirsh DD, Strayer JR. Effect of mexiletine on spinal cord injury dysesthetic pain. Am J Phys Med Rehabil. 1996;75(2):84-7.
Khoromi S, Cui L, Nackers L, Max MB. Morphine, nortriptyline and their combination vs. placebo in patients with chronic lumbar root pain. Pain. 2007;130(1-2):66-75.
Khoromi S, Patsalides A, Parada S, Salehi V, Meegan JM, Max MB. Topiramate in chronic lumbar radicular pain. The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2005;6(12):829-36.
Bone M, Critchley P, Buggy DJ. Gabapentin in postamputation phantom limb pain: a randomized, double-blind, placebo-controlled, cross-over study. Reg Anesth Pain Med. 2002;27(5):481-6.
Maier C, Dertwinkel R, Mansourian N, Hosbach I, Schwenkreis P, Senne I, et al. Efficacy of the NMDA-receptor antagonist memantine in patients with chronic phantom limb pain--results of a randomized double-blinded, placebo-controlled trial. Pain. 2003;103(3):277-83.
Robinson LR, Czerniecki JM, Ehde DM, Edwards WT, Judish DA, Goldberg ML, et al. Trial of amitriptyline for relief of pain in amputees: results of a randomized controlled study. Archives of physical medicine and rehabilitation. 2004;85(1):1-6.
Smith DG, Ehde DM, Hanley MA, Campbell KM, Jensen MP, Hoffman AJ, et al. Efficacy of gabapentin in treating chronic phantom limb and residual limb pain. J Rehabil Res Dev. 2005;42(5):645-54.
Wu CL, Agarwal S, Tella PK, Klick B, Clark MR, Haythornthwaite JA, et al. Morphine versus mexiletine for treatment of postamputation pain: a randomized, placebo-controlled, crossover trial. Anesthesiology. 2008;109(2):289-96.
Nikolajsen L, Gottrup H, Kristensen AG, Jensen TS. Memantine (a N-methyl-D-aspartate receptor antagonist) in the treatment of neuropathic pain after amputation or surgery: a randomized, double-blinded, cross-over study. Anesth Analg. 2000;91(4):960-6.
Kalso E, Tasmuth T, Neuvonen PJ. Amitriptyline effectively relieves neuropathic pain following treatment of breast cancer. Pain. 1996;64(2):293-302.
Gordh TE, Stubhaug A, Jensen TS, Arner S, Biber B, Boivie J, et al. Gabapentin in traumatic nerve injury pain: a randomized, double-blind, placebo-controlled, cross-over, multi-center study. Pain. 2008;138(2):255-66.
van Seventer R, Bach FW, Toth CC, Serpell M, Temple J, Murphy TK, et al. Pregabalin in the treatment of post-traumatic peripheral neuropathic pain: a randomized double-blind trial. European journal of neurology. 2010;17(8):1082-9.
Tasmuth T, Hartel B, Kalso E. Venlafaxine in neuropathic pain following treatment of breast cancer. European journal of pain (London, England). 2002;6(1):17-24.
Cheville AL, Sloan JA, Northfelt DW, Jillella AP, Wong GY, Bearden Iii JD, et al. Use of a lidocaine patch in the management of postsurgical neuropathic pain in patients with cancer: a phase III double-blind crossover study (N01CB). Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer. 2009;17(4):451-60.
Watson CP, Evans RJ. The postmastectomy pain syndrome and topical capsaicin: a randomized trial. Pain. 1992;51(3):375-9.
Ellison N, Loprinzi CL, Kugler J, Hatfield AK, Miser A, Sloan JA, et al. Phase III placebo-controlled trial of capsaicin cream in the management of surgical neuropathic pain in cancer patients. J Clin Oncol. 1997;15(8):2974-80.
Max MB, Culnane M, Schafer SC, Gracely RH, Walther DJ, Smoller B, et al. Amitriptyline relieves diabetic neuropathy pain in patients with normal or depressed mood. Neurology. 1987;37(4):589-96.
Max MB, Kishore-Kumar R, Schafer SC, Meister B, Gracely RH, Smoller B, et al. Efficacy of desipramine in painful diabetic neuropathy: a placebo-controlled trial. Pain. 1991;45(1):3-9; discussion 1-2.
Rowbotham MC, Goli V, Kunz NR, Lei D. Venlafaxine extended release in the treatment of painful diabetic neuropathy: a double-blind, placebo-controlled study. Pain. 2004;110(3):697-706.
Goldstein DJ, Lu Y, Detke MJ, Lee TC, Iyengar S. Duloxetine vs. placebo in patients with painful diabetic neuropathy. Pain. 2005;116(1-2):109-18.
Raskin J, Pritchett YL, Wang F, D'Souza DN, Waninger AL, Iyengar S, et al. A double-blind, randomized multicenter trial comparing duloxetine with placebo in the management of diabetic peripheral neuropathic pain. Pain medicine. 2005;6(5):346-56.
Wernicke JF, Pritchett YL, D'Souza DN, Waninger A, Tran P, Iyengar S, et al. A randomized controlled trial of duloxetine in diabetic peripheral neuropathic pain. Neurology. 2006;67(8):1411-20.
Yasuda H, Hotta N, Nakao K, Kasuga M, Kashiwagi A, Kawamori R. Superiority of duloxetine to placebo in improving diabetic neuropathic pain: Results of a randomized controlled trial in Japan. Journal of diabetes investigation. 2011;2(2):132-9.
Gao Y, Ning G, Jia WP, Zhou ZG, Xu ZR, Liu ZM, et al. Duloxetine versus placebo in the treatment of patients with diabetic neuropathic pain in China. Chinese medical journal. 2010;123(22):3184-92.
Rowbotham MC, Arslanian A, Nothaft W, Duan WR, Best AE, Pritchett Y, et al. Efficacy and safety of the alpha4beta2 neuronal nicotinic receptor agonist ABT-894 in patients with diabetic peripheral neuropathic pain. Pain. 2012;153(4):862-8.
Lunn MP, Hughes RA, Wiffen PJ. Duloxetine for treating painful neuropathy, chronic pain or fibromyalgia. The Cochrane database of systematic reviews. 2014(1):Cd007115.
Max MB, Lynch SA, Muir J, Shoaf SE, Smoller B, Dubner R. Effects of desipramine, amitriptyline, and fluoxetine on pain in diabetic neuropathy. The New England journal of medicine. 1992;326(19):1250-6.
Rosenstock J, Tuchman M, LaMoreaux L, Sharma U. Pregabalin for the treatment of painful diabetic peripheral neuropathy: a double-blind, placebo-controlled trial. Pain. 2004;110(3):628-38.
Lesser H, Sharma U, LaMoreaux L, Poole RM. Pregabalin relieves symptoms of painful diabetic neuropathy: a randomized controlled trial. Neurology. 2004;63(11):2104-10.
Richter RW, Portenoy R, Sharma U, Lamoreaux L, Bockbrader H, Knapp LE. Relief of painful diabetic peripheral neuropathy with pregabalin: a randomized, placebo-controlled trial. The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2005;6(4):253-60.
Tolle T, Freynhagen R, Versavel M, Trostmann U, Young JP, Jr. Pregabalin for relief of neuropathic pain associated with diabetic neuropathy: a randomized, double-blind study. European journal of pain. 2008;12(2):203-13.
Arezzo JC, Rosenstock J, Lamoreaux L, Pauer L. Efficacy and safety of pregabalin 600 mg/d for treating painful diabetic peripheral neuropathy: a double-blind placebo-controlled trial. BMC neurology. 2008;8:33.
Satoh J, Yagihashi S, Baba M, Suzuki M, Arakawa A, Yoshiyama T, et al. Efficacy and safety of pregabalin for treating neuropathic pain associated with diabetic peripheral neuropathy: a 14 week, randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Diabet Med. 2011;28(1):109-16.
Rauck R, Makumi CW, Schwartz S, Graff O, Meno-Tetang G, Bell CF, et al. A randomized, controlled trial of gabapentin enacarbil in subjects with neuropathic pain associated with diabetic peripheral neuropathy. Pain practice : the official journal of World Institute of Pain. 2013;13(6):485-96.
Derry S, Bell RF, Straube S, Wiffen PJ, Aldington D, Moore RA. Pregabalin for neuropathic pain in adults. The Cochrane database of systematic reviews. 2019;1:Cd007076.
Backonja M, Beydoun A, Edwards KR, Schwartz SL, Fonseca V, Hes M, et al. Gabapentin for the symptomatic treatment of painful neuropathy in patients with diabetes mellitus: a randomized controlled trial. Jama. 1998;280(21):1831-6.
Gorson KC, Schott C, Herman R, Ropper AH, Rand WM. Gabapentin in the treatment of painful diabetic neuropathy: a placebo controlled, double blind, crossover trial. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1999;66(2):251-2.
Simpson DA. Gabapentin and venlafaxine for the treatment of painful diabetic neuropathy. J Clin Neuromuscul Dis. 2001;3(2):53-62.
Sandercock D, Cramer M, Wu J, Chiang YK, Biton V, Heritier M. Gabapentin extended release for the treatment of painful diabetic peripheral neuropathy: efficacy and tolerability in a double-blind, randomized, controlled clinical trial. Diabetes care. 2009;32(2):e20.
Wiffen PJ, Derry S, Bell RF, Rice AS, Tolle TR, Phillips T, et al. Gabapentin for chronic neuropathic pain in adults. The Cochrane database of systematic reviews. 2017;6:Cd007938.
Watson CP, Chipman M, Reed K, Evans RJ, Birkett N. Amitriptyline versus maprotiline in postherpetic neuralgia: a randomized, double-blind, crossover trial. Pain. 1992;48(1):29-36.
Max MB, Schafer SC, Culnane M, Smoller B, Dubner R, Gracely RH. Amitriptyline, but not lorazepam, relieves postherpetic neuralgia. Neurology. 1988;38(9):1427-32.
Graff-Radford SB, Shaw LR, Naliboff BN. Amitriptyline and fluphenazine in the treatment of postherpetic neuralgia. The Clinical journal of pain. 2000;16(3):188-92.
Kishore-Kumar R, Max MB, Schafer SC, Gaughan AM, Smoller B, Gracely RH, et al. Desipramine relieves postherpetic neuralgia. Clinical pharmacology and therapeutics. 1990;47(3):305-12.
Raja SN, Haythornthwaite JA, Pappagallo M, Clark MR, Travison TG, Sabeen S, et al. Opioids versus antidepressants in postherpetic neuralgia: a randomized, placebo-controlled trial. Neurology. 2002;59(7):1015-21.
Dworkin RH, Corbin AE, Young JP, Jr., Sharma U, LaMoreaux L, Bockbrader H, et al. Pregabalin for the treatment of postherpetic neuralgia: a randomized, placebo-controlled trial. Neurology. 2003;60(8):1274-83.
Sabatowski R, Galvez R, Cherry DA, Jacquot F, Vincent E, Maisonobe P, et al. Pregabalin reduces pain and improves sleep and mood disturbances in patients with post-herpetic neuralgia: results of a randomised, placebo-controlled clinical trial. Pain. 2004;109(1-2):26-35.
van Seventer R, Feister HA, Young JP, Jr., Stoker M, Versavel M, Rigaudy L. Efficacy and tolerability of twice-daily pregabalin for treating pain and related sleep interference in postherpetic neuralgia: a 13-week, randomized trial. Current medical research and opinion. 2006;22(2):375-84.
Stacey BR, Barrett JA, Whalen E, Phillips KF, Rowbotham MC. Pregabalin for postherpetic neuralgia: placebo-controlled trial of fixed and flexible dosing regimens on allodynia and time to onset of pain relief. The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2008;9(11):1006-17.
Rowbotham M, Harden N, Stacey B, Bernstein P, Magnus-Miller L. Gabapentin for the treatment of postherpetic neuralgia: a randomized controlled trial. Jama. 1998;280(21):1837-42.
Rice AS, Maton S. Gabapentin in postherpetic neuralgia: a randomised, double blind, placebo controlled study. Pain. 2001;94(2):215-24.
Wallace MS, Irving G, Cowles VE. Gabapentin extended-release tablets for the treatment of patients with postherpetic neuralgia: a randomized, double-blind, placebo-controlled, multicentre study. Clinical drug investigation. 2010;30(11):765-76.
Sang CN, Sathyanarayana R, Sweeney M. Gastroretentive gabapentin (G-GR) formulation reduces intensity of pain associated with postherpetic neuralgia (PHN). The Clinical journal of pain. 2013;29(4):281-8.
Irving G, Jensen M, Cramer M, Wu J, Chiang YK, Tark M, et al. Efficacy and tolerability of gastric-retentive gabapentin for the treatment of postherpetic neuralgia: results of a double-blind, randomized, placebo-controlled clinical trial. The Clinical journal of pain. 2009;25(3):185-92.
Zhang L, Rainka M, Freeman R, Harden RN, Bell CF, Chen C, et al. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial to assess the efficacy and safety of gabapentin enacarbil in subjects with neuropathic pain associated with postherpetic neuralgia (PXN110748). The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2013;14(6):590-603.
Boureau F, Legallicier P, Kabir-Ahmadi M. Tramadol in post-herpetic neuralgia: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pain. 2003;104(1-2):323-31.
Watson CP, Babul N. Efficacy of oxycodone in neuropathic pain: a randomized trial in postherpetic neuralgia. Neurology. 1998;50(6):1837-41.
Backonja M, Wallace MS, Blonsky ER, Cutler BJ, Malan P, Jr., Rauck R, et al. NGX-4010, a high-concentration capsaicin patch, for the treatment of postherpetic neuralgia: a randomised, double-blind study. The Lancet Neurology. 2008;7(12):1106-12.
Backonja MM, Malan TP, Vanhove GF, Tobias JK. NGX-4010, a high-concentration capsaicin patch, for the treatment of postherpetic neuralgia: a randomized, double-blind, controlled study with an open-label extension. Pain medicine. 2010;11(4):600-8.
Irving GA, Backonja MM, Dunteman E, Blonsky ER, Vanhove GF, Lu SP, et al. A multicenter, randomized, double-blind, controlled study of NGX-4010, a high-concentration capsaicin patch, for the treatment of postherpetic neuralgia. Pain medicine. 2011;12(1):99-109.
Webster LR, Malan TP, Tuchman MM, Mollen MD, Tobias JK, Vanhove GF. A multicenter, randomized, double-blind, controlled dose finding study of NGX-4010, a high-concentration capsaicin patch, for the treatment of postherpetic neuralgia. The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2010;11(10):972-82.
Webster LR, Tark M, Rauck R, Tobias JK, Vanhove GF. Effect of duration of postherpetic neuralgia on efficacy analyses in a multicenter, randomized, controlled study of NGX-4010, an 8% capsaicin patch evaluated for the treatment of postherpetic neuralgia. BMC neurology. 2010;10:92.
Senast ändrad 2020-05-15
Tak for besøget og på gensynet.
Thank You for visiting and welcome back.
This website was created for free with Own-Free-Website.com. Would you also like to have your own website?
Sign up for free
